Blicken framåt - nummer 7 på valsedeln

Mycket tid har åtgått till olika arbetsresor den senaste tiden och därför har jag varit lite lat här på bloggsidan. Jag har haft nöjet att deltaga i Landsbygdsriksdagen i Mariehamn, deltagit i en stor konferens om bredband i Sverige nämligen "Broadbandboat", har varit på Kommunikationsministeriets hearing om regeringens nya bredbandspolitik i Finland och fick träffa kommunikationsministern, igen en gång till Kommunikationsministeriet. Däremellan också trevligt i glada vänners lag i nötse hemma i Dalin.

På Broadbandboat hade jag möjlighet att hålla en presentation där Kristinestad kom fram i positiv dager. Klicka här.

Jag försöker formulera mitt budskap i valet i form av en vilja att få till stånd ett bättre beslutsfattande i vår kommun nästa fullmäktigeperiod. Hoppas verkligen att det nyvalda fullmäktige har förmåga att blicka framåt och arbeta konstruktivt. Beskyllningar hör inte hemma i nya fullmäktige.

Det finns ett ganska bra dokument KRISTINESTAD Visionen till år 2014 och de strategiska målen .

Detta dokument skall omsättas i konkreta åtgärder nästa fullmäktigeperiod. Dokumentet är allmänt formulerad och bör brytas ner i en handlingsplan. Läs dokumentet. Klicka här .

Med blicken framåt i ruskatider!

Äntligen statlig satsning på det riktiga bredbandet

Regeringens aftonskola fick i går ta ställning till ett mycket bra papper om hur vi i Finland skall få till stånd riktigt bredband (=fiber till hemmen). Målet är att det skall finnas tillgång till 100 Mbit/s år 2015. Detta mål har vi redan nått i Kristinestad.

I utredningen föreslås statlig finansiering. Vi måste komma ihåg att det är ingen ny finansiering och en finansiering som vi i Kstad INTE gått miste om. VI fick hjälp från staten att dra fiber till alla skolor redan! Dessutom ligger en ansökan om stamnätsfinansiering till de byar som inte har skola inne hos T&E-centralen. Här söks en kombination av EU-, statliga och kommunala medel (75 % av investeringen). Den kommunala finansieringsandelen har vår kommun redan fattat positivt beslut om.

Utredningen säger att under alla omständigheter skall fastighetsägaren själv betala för gårdsledningen (= sista 1-2 km). Det har vi gjort i Kstad, och det tycker jag är rättvist.

Om utredningen på Kommunikationsministeriets sida på finska. HÄR

Österbottens bredbandstrategi med målet 100 Mbit 2011. HÄR

Operatörerna tycks inte vara nöjda med den statliga satsningen????? Se HÄR

Intervju i Radio Vega Österbotten med mig:

http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=139452

Två saker som berör vår skolvärld

Jag skrev tidigare om att skolvärlden skall låta öppna sig för nya möjligheter. Nu kunde vår skolledning visa framfötterna. Vi har en fullständig infrastruktur (fiber) mellan alla skolor. Nu dags för innovationer. Två saker.

1)

Elektroniska inlärningsmiljöer blir vardag i finländska skolor

Utgivningsdag: 16.09.2008 15.11
Pressmeddelanden Kommunikationsministeriet

De bästa sätten att använda informations- och kommunikationsteknik i grundskolorna ska fås fram i ett nytt projekt, som är gemensamt för kommunikationsministeriet, undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen. Genom projektet vill man få fart på spridningen av nya slags inlärningsmiljöer. I det ska man klarlägga hur man genom att utnyttja informations- och kommunikationstekniken kan förbättra undervisningen och studierna och så främja inlärningen.
– De finländska skolorna hör redan nu i många avseenden till de ledande i världen. Med det projekt som nu kör igång strävar vi för vår del att säkra att så är fallet också framöver, konstaterar kommunikationsminister Suvi Lindén.
Till det tvååriga projektet söks 4–7 pilotskolor, av dem en svenskspråkig. Ansökningstiden inleddes den 15 september och avslutas den 17 oktober. Besluten om pilotskolorna görs före mitten av november. Projektet Informations- och kommunikationsteknik i undervisningen ingår i regeringsprogrammet och i verksamhetsprogrammet för delegationen för vardagens informationssamhälle.
– Projektets målsättning är att skapa en nationell vision av informations- och kommunikationsteknikens roll i skolornas vardag. Det arbete som nu görs skapar en grund för de politiska beslut som ska fattas under nästa regeringsperiod, betonar Lindén.
Till programmet väljs skolor som redan har satt igång utvecklingsprojekt för elektroniska inlärningsmiljöer, men också skolor som inte har erfarenhet av sådana. Inom ramen för projektet erbjuds pilotskolorna bl.a. information, möjligheter att bilda nätverk och experthjälp.
Tillämpningar som under försöket konstaterats vara goda ska under projektets gång spridas så att de kan utnyttjas av alla läroanstalter. Till projektet kopplas också vetenskaplig forskning genom att intresserade högskolor och universitet kan erbjudas pilotskolor för fältundersökningar.
Ytterligare information
konsultativa tjänstemannen Päivi Antikainen, kommunikationsministeriet, tfn (09) 160 28460 , 040 776 7687 utvecklingschef Johanna Kumenius, undervisningsministeriet,tfn (09) 160 77275 generaldirektör Timo Lankinen, Utbildningsstyrelsen,tfn (09) 774 77155 , 040 348 7154
http://www.lvm.fi/web/sv/pressmeddelande/view/492662

2)

Hur förbättra kollektivtrafiken från perifera Kstad

Vår kommun använder idag ca 700 000 euro per år för transporter.
Så här såg det ut 2007:
skolskjutsar: 574.778
övr inom skolorna: 11.187
socialen: 75.164
stöd till kollektivtr.:47.365 (matkahuolto)

totalt: 708.494

Som märks står skolvärlden för den största delen.

Utredningsman Olli Riikonen har utrett hur man kunde trygga kollektivtrafiken från glesbygden. Han föreslår en skjutsgaranti t.ex. 2 dagar i veckan.

En skjutsgaranti minst två dagar i veckan kunde kombineras med elevskjutsar och kunde också vara en mellanlänk i arbetspendlingen för att möjliggöra kollektivtrafik från glesbebyggda delarna av Kstad för dem som sen fortsätter arbetspendla längre sträckor.

Läs om denna utredning. Tyvärr hittade jag material bara på finska:
http://www.lvm.fi/web/fi/tiedote/view/480252

Ett seminarium anordnas om detta i Tammerfors just innan valet :)

Tilaisuuden tavoitteena on tarjota ajankohtaiskatsaus kunnille ja muille joukkoliikenne- ja liikenneturvallisuusasioista kiinnostuneille liikenteen nopeasti muuttuvassa ympäristössä.

http://www.laaninhallitus.fi/lh/lansi/lii/home.nsf

Vi måste putsa bilden av Kstad

Jag rör på mig en hel del utanför Kristinestad och träffar folk. Efter mitt senaste inlägg i min blogg har jag hunnit deltaga i Föreningsfestivalen i Åbo (http://www.festival.fi/ ), Landsbygdsseminarium som arrangerades av Kommunförbundet och i samband med detta Kommunmarknaden.

När jag träffar gamla och nya bekanta och det blir prat om Kristinestad märker man hur nästan alla höjer på ögonbrynet och så får man någon kommentar om den negativa stämningen i Kstad.

Jag gillar Kristinestad väldigt mycket och trivs oerhört bra. Jag tycker att bilden utåt av Kristinestad av någon anledning har blivit felaktig. Jag försvarar Kstads rykte i alla dessa möten med människor.

Tyvärr har vi för många invånare och även sådana som sitter på politiska uppdrag som sprider ut BARA negativa bilder över vår kommun. Jag tycker det är orättvist. Man skall också i så fall alltid lyfta fram de positiva sidorna.

Vi måste få ett slut på detta!

Om det skulle gå så att jag kommer in i fullmäktige skall jag initiera någon form av imagehöjande aktivitet för både orten (platsen) Kstad och kommunorganisationen Kstad. Kommun måste gå i spetsen för detta och den nyvalda politiska ledningen måste gå in för en sådan kampanj, men i ett dylikt arbete måste även privata sektorn engageras. Fullmäktige måste vara exemplariska i detta hänseende och vara en förebild. Smutskastning och ironiserande av personer, personpåhopp i fullmäktigesalen och i allmänhetens spalter måste förbjudas. Klart att det är tillåtet att argumentera och ha olika åsikter i sak, men blanda inte ihop sak och person.

Sture Riissanen pekade på en viktig sak i sin ledare i Sydin 11.9.2008. Vi blandar alltför ofta ihop kommunorganisationens verksamhet med den verksamhet som invånarna antingen via föreningar, via sina företag osv gör och skall göra. Kommunorganisationen med sina förtroendevalda och sin personal har sist och slutligen sitt klara tydliga uppdrag i att producera service åt invånarna av vilka de stora bitarna är grundutbildning, social- och hälsovård. Klart att kommunorganisationen har ett övergripande ansvar för hela bilden av kommunen som ort också men här har nog vi invånare, genom olika roller, ett stort ansvar själva också.

Vi måste under nästa fullmäktigeperiod skapa ett program och en strategi genom vilken vi putsar bilden av vår kommun både utåt och inåt. Janakkala kommun må vara ett exempel på detta. Enligt vad jag har hört har de svängt befolkningsminskning till en höjning. Detta är inte någon hokuspokus-åtgärd utan ett arbete som kommer att ta flera år.
http://www.janakkala.fi/~janakkala/fp-web/Viestintastrategia%20hyvaksytty.pdf

Öppna eller stäng(da) skolor

Vid senaste fullmäktige beslöts att stänga två skolor.

En fullmäktigemedlem kallade det för det hemskaste beslut hon varit med om. Som kandidat och eventuellt som ny beslutsfattare låter det inte alls attraktivt att se framför mig en tid där jag skall bli tvungen att fatta hemska beslut. I normala livet brukar jag undvika att fatta hemska beslut och även i de styrelser jag sitter. Det kan ju inte vara rätt att man efter ett beslut skall behöva kalla det hemskt. Däremot är jag beredd på att vissa beslut kommer att vara svåra.

Jag anser att en av de viktigaste uppgifterna en kommun har gentemot sina invånare är att erbjuda grundutbildning. Kommuninvånarna skall få en grundutbildning som skall vara på högsta nivå. Att ha invånare med bra grundutbildning och senare invånare med hög kompetens är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för en ort. Jag förstår mig inte på de som ondgör sig över de ungdomar som åker bort för att studera. Det är självklart och inget nytt - så skall det vara. Så pass realist är jag. Vi kan inte kräva att få högskole- och universitetsutbildning till Kstad. Själv ångrar jag att jag "bara" åkte till Vasa för att studera. Däreomt kan Kstad bli bättre på att hålla kontakt med de studerande som finns på andra orter runt om i landet och världen.

Jag frågar mig. Har de som ansvarar för grundutbidningen i Kstad i tillräckligt stor utsträckning använt fantasin för att försöka tänka ut nya modeller för hur undervisningen skall skötas? Jag tror att vi idag för mycket fokuserar på skolan som en fysisk byggnad och inte på undervisningens innehåll och kvalitet. Här finns ett intressant arbete framför oss.

I rubriken leker jag med orden öppna skolor, stänga skolor, stängda skolor.

Jag skulle vilja få vara med under den kommade fyraårsperioden och öppna en "NY" skola i Kristinestad. Vi måste bli öppna för nya modeller, stänga ut gamla tankebanor och kanske tom öppna stängda skolor på nytt (inte nödvändigtvis i en traditionell skolbyggnad). Den uppväxande generationen som idag kommer till första klassen är vana att kommunicera med andra på ett helt annat sätt. Bl.a. detta måste beaktas. Dessutom är eleverna på så olika nivå att undervisningsätt genom individuell handledning blir ännu vanligare än hittills.

Den nya skolan blir förstås en stor utmaning för lärarna som skall förmå ändra invanda mönster och sätt att sköta undervisningen. Detta går att åtgärda. Den NYA skolan kräver en stor satsning på fortbildning av lärare och skolledning. Det är förvånande hur lite resurser det sist och slutligen satsas på att denna yrkesgrupp skall kunna förkovra sig. Det fick jag själv en gång i tiden erfara när jag lämnade läraryrket, för att börja arbeta i näringslivet. Där var det självklart att arbetstagaren hela tiden utbildades eftersom tiderna ändrades hela tiden. Som lärare fick man vara glad om man fick bensinpengarna när man åkte på fortbildning.